Hej å hopp!
Sovande barn och Ernst på teven! Nu är det gott att vara. Kaos i huset och julpyntet på skiten bara. Nä, vet ni, jag är så trött. Så fruktansvärt trött. Två senaste kvällarna har sönerna haft julfest på skolan respektive förskolan och det var ju underbart! Härligt att se barnen så ivriga och full av julglädje. Jag är så stolt! Baksidan av detta, kombinationen av sena kvällar, fullmåne och min andra hälft som har jobbat nattskifte hela veckan gör mej mera till en gapig ilsken mamma än en snäll och hjärtegod mor. Usch vad jag skäms. Kommer INTE att få julklappar i år. Mellersta sonen, han som kläcker ur sej en massa påhittigt sa häromdan med tindrande ögon: -Mamma, om du annars inte duger till så mycket så dina limpor duger nog! Han kanske tycker också att det varit lite mycket gnabb och tjat den sista tiden.
Idag var jag ute på julshopping med min man. Det händer inte så ofta varken julshoppandet eller tumis med min man och väl inne på restaurangen diskuterade vi året som gått och livet som bara händer runtomkring oss. Kunde bara konstatera att detta år har varit tung, jobbig, ledsam men fin på samma gång. Skulle gärna vara utan de jobbigaste stunderna men samtidigt så har det gett oss så mycket. Och vet ni, jag har fått så fina vänner och nya bekantskaper. Det vill jag inte vara utan. Nog svamlat, känner att Ernst behöver sällskap så jag ska slänga mej på soffan. Slow living, ni vet. ;)
Ta hand om er!
Kram!
